Den finländska skrotskogen, del 2.

Vi har ju avverkat maskinerna i skrotskogen, nu är det bilarnas tur. Som synes på den här Transiten befinner vi oss i de övervägande svenskspråkiga trakterna i vårt östra grannland.

               En Volvo Starke med kran, hyttens träram har murknat så den ser lite trött ut.                                                                 https://sv.wikipedia.org/wiki/Volvo_Brage

                                                                        D47 diesel.

Detta är framdelen av en Dodge 100-serie byggd i Kew utanför London, England 1949-1957

                                                                           Pussel.

                                                       Skrot på alla håll och högkanter.

                      Custom Cab D1314, årsmodell okänd, troligen början- mitten av 70-talet.

                                                      Ford Consul mk1 1951-56.

Ruiner på väg ner i avgrunden. Norra delen.

Då fortsätter vandringen genom det sönderfallande gruvområdet, vi ser tillbaka på elfördelningsstationen som nyss snokades igenom. Den stora betongrundeln - genomkorsad av en stor spricka - är en kylvattenbassäng. Den syns på den gamla bilden där man kan ana en vattenspegel bakom fördelningsstationen.

Tittar vi mot väster anas det vattenfyllda dagbrottet mellan träden.

                                         Numera passerar inte så många detta grindhål.

Väldigt många dumpade bilar i områdets norra del, det var tydligen bekvämare att ta den hit än till skroten. Övervägande delen av bilarna är från 1950-talet.

                          Motorn rör sig aldrig mer, men ibland är det ändå liv i motorrummet.

                               Ett avbrott med några andra fordon innan bilarna tar vid igen.

                                                           Herr Gran har väl körkort?

                                  Mera bilar, som avslut en inte helt komplett VW-bubbla.

                            Nu skymtar områdets näst största ruin mellan träden, gruvstugan.

Fortfarande en pampig syn. 

Välkommen in!

 Det här sorgligt vandaliserade tvättrummet visar varför vi snokare/UE-are/Öp-are helst inte avslöjar var platserna ligger någonstans. Det stjäls och slås sönder tillräckligt ändå.

                                                     Övervåningen är snart helt raserad.

                                        Toalettbås i källaren, såklart sönderslagna.

                                                    Men pannan är i alla fall intakt.

                       Den här snart igenväxta gatan leder mot ett av samhällets arbetarkvarter.

                                            Detta är ingen grusås utan en stor gråbergstipp.

Även den kommer så småningom att försvinna ner i underjorden, vilket små och stora slukhål vittnar om.

 Eller är det kanske Mother som bor under detta, som ett jättelikt myrlejon? (Ni som
                                                  inte hajar, googla mother+alien)

                             Då var vandringen över för denna gång. Siste man släcker lyset.

Länk till del tre: http://snokaren.blogspot.se/2017/06/ruiner-pa-vag-ner-i-avgrunden-del-3.html