Den sönderrenoverade Smålandsgården.

Den här övergivna gården i Småland har börjat renoveras  för kanske 20-30 år sedan, men orken, lusten och/eller pengarna tog slut. Det är visserligen snickarkunniga som hållit på, men något begrepp om hur man renoverar gamla hus tycks de inte ha haft. Eller så gillar de helt enkelt inte gammal stil.

                                               På håll är gården vacker....

                            ...och bondfruns påskliljor blommar vackert lite här och där runt huset.

 ...men här börjar i alla fall jag få obehagskänslor. Hur har man mage att sätta in en altandörr i en sådan fasad? Och alla fönster har "förskönats" med fuskspröjs.

Inne var det lika okänsligt gjort, om än hantverksmässigt bra. Kolla skivorna i taket.

                                                       Nålfiltsmatta på trappstegen...suck!

                         Detta rum var nog vackert innan "inredningsexperterna" fick fria händer.

                                 Men vad ÄR detta! Helt förstörd öppen spis. Så otroligt fult...

 Husets i mitt tycke vackraste rum, där man bara hunnit sätta in ett fuskspröjsfönster och putsa bort all personlighet från spiselmuren.

                                       Elcentralerna var enklare förr. Och tapeterna vackrare.

                                        Undrar varför en så stor separator fick namnet Colibri?

                Se det vackra taket, det skulle antagligen döljas under plattor som på bilden en bit upp.

           Jag visste inte att jordbruksmaskinstillverkaren IH gjorde kylskåp förrän jag såg det här.

                                         Är detta innertak snyggt? Inte min smak i alla fall.

 Nä, vi lämnar bostadshuset så jag kan andas lugnt igen. En trist syn här dock, almsjukan  verkar ha tagit död på den korta allén mellan huset och ladugården.

En titt in på det sönderfallande dasset.

                                                                  Och jordkällaren.

                                                                           Skrot.

                                                                    Rost är vackert.

                                                            Lastare modell äldre.

                        Ni vet väl att mjölkkor alltid namnges efter sin mor? Bara numret skiljer dem.

        Några kor finns dock inte kvar i ladugården, där man rivit ut höskullen och gjort om till vagnhall.

Bra att ha-hörna

Avslutar med en bild ur Svenska gods och gårdar från 1940-talet.