Translate

tisdag 27 maj 2014

Lina...eller Lisbeth...

...det officiella namnet på denna lingrävare är Åkerman 751 Br, byggdes 1967-69. Mer fakta finns här:  http://www.maskinisten.net/historik.php . Numera står den oanvänd bland allsköns bråte på en tomt tillhörande ett fd sågverk (nedlagt på 1940-talet) i Västernorrlands län.


                                                               Hytten/växthuset är låst.
                                                                 Naturen tar över.

                                                            Egen verkstad medföljer.


Jag lägger inte ut någon bild på den enda kvarvarande fabriksbyggnaden eftersom det pågår någon sorts verksamhet där, men på baksidan kan man se ett exempel på kreativ tjuvkoppling. Som tur är används den inte längre.
                                 Uppe i backen bakom fabriksbyggnaden skymtar en ingång till....
 ...ett skyddsrum, eller kanske en källare som använts som skyddsrum, det var skyddsrumsdörr iaf. Av tegelmurarna att döma bör det ha varit byggt redan till första världskriget.
             Minst fyra rum är det, och ficklampan glömde jag i bilen, tur att kameran ser i skumrasket...
                                         En stenkällare intill, dock utan spännande innehåll.

måndag 19 maj 2014

Några småländska lador, eller hur man på ett enkelt sätt kan uppnå Nirvana.

Jag har en crush på lador, allt från de minsta starrängslador till storgodsens rymliga jättar. Alltid lika spännande att öppna en laddörr och kika in i skumrasket och se vad som uppenbarar sig vartefter ögonen vänjer sig. Ofta har en kattuggla sett mig och flaxat iväg innan jag sett den, svalor och trastar kan också vara invånare så ibland blir besöken korta. Här har jag kikat in i fem lador på småländska höglandet. Den första, med vackert rostig nyckel i låset, innehåller bland annat ett av de vanligaste ladfynden: timmerslädar.



                                   Jag trodde detta hörde till en sele, men läsaren Fager vet vad det är: mosskor som sattes på hästarnas hovar för att de inte skulle sjunka ner i mossen.
Till nästa lada, vackert grå i förmiddagssolen. Här visas ett exempel på att även en tom lada kan vara innehållsrik... Denna används av spåren att döma som ett något vanskligt väderskydd för betande nötkreatur.

          Vi går till nästa lada och får uppleva att ibland behöver man bara öppna en dörr för att nå Nirvana.



     Jag vet inte vad detta är, kan det vara en del av ett tröskverk? Eller en foderhack, kanske för betor?

                          I nästa lada finns bland annat en stor råttfälla, och (förstås) timmerslädar.


Vi går vidare mot en liten lada som ser spännande ut på håll, men inte innehåller något särskilt.

 Dagens sista lada, med en inneboende som en gång uträttade storverk på vallarna, och så klart en timmersläde...





fredag 9 maj 2014

På Småländska höglandet.

Ett torp som sjunger (bokstavligt talat, ni får se) på sista versen. Dörren var låst, men det fanns som synes möjlighet att ta sig in ändå.

Det fanns två lägenheter i huset, en uppe och en nere med vardera två rum och kök. Jag fick intrycket att de sista som bodde där var en man och hans bror, men jag kan ha fel.
Vi börjar husesynen i sovrummet på nedervåningen. I det tjocka fotoalbumet på byrån fanns hundra år gamla släktbilder, sådana lägger jag dock inte ut.

                                                     Radioapparaterna var pampigare förr.
                                                   Det finns fem TV-apparater i kåken.
Vi kikar genom korridoren förbi sovrummets kakelugn och ser...
...en  tramporgel i vardagsrummet.
 Om man blundar kanske man kan höra musiken och sången. Cittran behöver kanske en och annan ny sträng först.
Det bedrevs verksamhet i form av reparationsverkstad på fastigheten, blev nog en del bokföring här i vardagsrummet.
                                                                    Dyrt med bildelar...
Nu tar vi oss genom dörren till nedervåningens kök.


Trappan har väl kommit till användning på annat håll, men en stege duger gott för att ta sig till övervåningen.
Vi kommer upp i köket.
                                             Förutom köket användes bara ett av rummen.


                                                         Det andra rummet står oinrett.

                                                                 Taket börjar ge sig.

Ladugården finns kvar på ekonomiska kartan 1952 så den revs kanske på 60-talet. En cykelkärra var nog ett måste på en sådan här plats.