Translate

fredag 25 juli 2014

Den övergivna gården i Västernorrland. Del 1: Ladugården.

I den lilla glänta som återstår av de igenplanterade åkermarkerna ruvar den pannplåtstäckta ladugården i morgonljuset.
 När man öppnar dörren syns det att det var ett tag sedan den sista maskinen parkerades här.

 och ännu längre sedan dessa selar hängdes upp för gott, det var antagligen på 60-talet som skogsbruket togs över av något bolag och då hade nog traktorn redan monopol på åkerbruket.
 Ett bildelslager finns därinne, ser ut som 60-tals Merca och 70-80-tals Volvo. Konstigt nog finns det inga övriga spår på gården att det skulle ha varit någon mekarverksamhet, eller ens ägts någon sådan bil. Kanske någon som hyrt in sig där.


Mycket skrot och skräp överallt.
                                                                   Brännvin till tröst?
Det verkar som att de senaste djur som hölls här var får, eller möjligen getter.
                                                                Vattningsanordning.
Bakom dörren finns det läskigaste rummet, kolmörkt och fullt av gammal skit. Isoleringscell för olydiga djur?

Skönt att lämna den dystra ladugården och komma ut på höskullen.
                                   Tröskverket befinner sig ungefär 65 mil från tillverkningsorten.
                                                       Sista tröskningen avslutades inte...
                                                       ...måhända snoden hoppade av?

                    Även här är det nära till Nirvana, i bakgrunden motorn som drev tröskverket.
                                  Ladugården från nersidan, i den lilla tillbyggnaden finns dasset.

 I den större står en hackelsemaskin som går att veva runt, och här syns spår av några av de nutida invånarna, grävlingar.




måndag 21 juli 2014

Tre fornborgar.

Fornborgar bjuder ofta på utsikt eftersom de ligger på höjder och berg, här visar jag tre av mina favoriter. Vi börjar med Broborg i Husby-Långhundra, den syns tydligt när man kommer västerifrån, i alla fall innan lövsprickningen.
                                                                       På väg upp.
                                                                  Utsikt västerut....
 ...och mot sydväst. Där nere på slätten gick förr Långhundraleden, det ljusa strecket som syns där är riksväg 77.
                                                              Vy mot ingången i öster.
Ingången till höger, här syns att det var dubbla murar. 

Samma brandskadade murparti som på infoskylten. Sägnen säger att det var en bror och en syster som var anfallare respektive försvarare, och systern brände i desperation ner borgen. Läs här:  http://www.knivsta.se/~/media/Files/Uppleva-gora/Kultur/Kulturvandingsleder/A2%20BROBORG_E_low.ashx
 
 En blick tillbaka mot ingången när vi går nerför kullen mot källan vid dess fot.
                                Inget större flöde, måhända det var bättre för 1000+ år sedan?
 Nu förflyttar vi oss till ett annat Husby, med efternamnat Sjuhundra, och går upp på Darsgärde fornborg. Vägen som syns är spår efter den sandsilo som fanns insprängd i berget under borgen.
 Frågan är om pärlhyacinter fanns på borgens storhetstid, ormbunkar och vitsippor behöver man nog inte tveka om.
 Vy från södra muren över borgens inre, med landskapsvårdare synliga nedanför granarna till vänster. Denna borg var faktiskt inte en ren skyddsanläggning, utan en gård bebodd året om. Läs mer här:    http://www.stockholmslansmuseum.se/upptack_lanet/visa/201201/
 Vy österut, bortom stupet syns den lilla Vretaåns vatten flyta stillsamt mot Husbyån, Lommaren och sedan genom Norrtäljeån ut i Östersjön. Efter snörika vintrar brukar omgivande jordbruksmark översvämmas och minna om forna dagars farled.
 Nu tar vi ett skutt över nämnda Östersjö och landar på Gotland , där ju Nordens tredje största fornborg Torsburgen finns. Den är dock inte min gotländska favorit, utan det är den närbelägna betydligt mindre och sällan besökta Herrgårdsklint som jag brukar ta mig till. Stigen upp från parkeringen går mellan stenblocken där framme. Lättförsvarad ingång!
Väl uppe ser vi borgens platå med muren i fonden.
                                              Där står numera endast enarna på vakt.
                                                            Blommande fetknopp.
                                                           Borgens södra ingång.
                              Från muren ser vi åt nordväst och kan ana att här har stått hus.
Bild av en husgrund med ingången närmast. Reportage från 40-talet från utgrävning:  http://gutarforr.tingstade.com/index.php/1940/1193-19400806-borgen-pa-herrgardsklint-undersokt
Läs mer om borgen och hur man hittar dit:   http://www.guteinfo.com/?id=2129

söndag 13 juli 2014

Vid E4:n

Om man tittar åt rätt håll när man åker på E4:n vid mitten av dess sträckning kan man se en skymt av denna kåk. Förr en gård som födde en familj, senaste användningen verkar ha varit som klubbhus.


                                                        Färgerna i köket skriker sjuttiotal.
           Nedervåningen var det tydligt klubbstugestuk på. Till höger om öppna spisen skymtar en bardisk.
                                                 Och detta var nog dans- och mötesrum/ gillestuga.
                                      På övervåningen var det mest en massa skräp i rummen.
 
 


Husets nuvarande invånare, ett par ladusvalor, väntade tålmodigt på att inkräktaren skulle lämna deras hem.

                     Ladugård och stall var rivna, men genom försommargrönskan skymtar ett garage.


                                     Hur ensligt en bil än står, nog finns det kattspår på den...