Translate

tisdag 31 maj 2016

Ryssarna i Bergslagsskogen.

Under andra världskriget inrättades flera läger i Sverige för de ryssar som lyckades fly ur tysk fångenskap i Norge, Finland och Baltikum. Ett av dessa var Krampenlägret i Bergslagen, väldokumenterat och även undersökt av arkeologer. Och såklart genomsnokat av mig...

                                          Först några bilder från en bok om lägret.                                    



                                       Bild tagen av mig på samma ställe som bilden ovanför.

Här stod matsalen.

                                                   Grunden till lägerchefens hus.
                                              Inte mycket kvar av bostadsbarackerna.

Vid järnvägen är stationshuset rivet, bara tvättstugan står kvar. Där inne finns en liten utställning om lägret, öppen på sommaren.
 En ramp med lastbrygga, troligen använd för att lasta järnvägsvagnar med ved och träkol.
 En av de vägar som byggdes av ryssarna, de var alltså inte krigsfångar utan de fick lön för arbetet.

 Trots att de bara var här en kort tid utvecklades både kärleks- och vänskapsrelationer mellan internerna och lokalbefolkningen Lite svårt att se på bilden men gravljusen var tända den oktoberdag 2015 när jag var där. Bygden minns sina ryska pojkar...
Blogginlägg om ett interneringsläger för tyska krigsfångar: http://snokaren.blogspot.se/2015/08/platsen-som-inte-fanns.html




torsdag 5 maj 2016

Den stora arbetarebostaden. Del 2.

I förra inlägget tog vi oss igenom nedre våningen, nu går vi upp en trappa, där elmätarna finns i hallen. Där står även en gammal tramporgel.

I den första lägenheten har det varit besök av andra än UE-are, vårt valspråk är ju "ta endast foton, lämna endast fotspår".


                   Visst skulle denna passa hemma hos mig, men som sagt, jag tar endast foton.
 Nästa lägenhet har "stulit" ett rum av den intilliggande och är följaktligen en trea, först kommer vi                                                                                till köket.

                                                     Rummen tjänstgör som möbellager.

                                     Liksom många andra har även jag sovit i en liknande.



                                                Lägenheten bredvid är alltså bara ett kök.






Nästa lägenhet, de flesta som sett bilden menar att det brunnit, men jag är ganska säker på att det är svartmögel som ätit sig genom linoleummattan. Linoleum är ju till skillnad från de moderna plastmattorna till stora delar organiskt.  https://sv.wikipedia.org/wiki/Linoleum . Kan någon förstå varför skjutluckorna som fanns i de flesta gamla kök i stort sett försvann? Tokigt, de är ju överlägsna.
                         Här ser man tydligt varför bakverket punschrulle kallas dammsugare.
                                I rummet intill ser man svartmöglets härjningar tydligare.
Uppe på vinden ovanför detta rum ser det ut såhär:
Vindsfynd. Undrar hur det gick för dem i livet.

Nu är vi klara med husesynen, genom fönstret ser vi dasslängan och förrådshuset. Vi går väl dit och tittar. 
Eller rättare sagt, i den förfallna förrådslängan fanns inget intressant, bara lite gammal ved. Vi kikar närmare på dassen istället.


                                                              Snyggt och någorlunda städat...
                                                       ...men här var det upptaget.
 Bakom en av dörrarna fanns ett förråd där detta snofsiga åk stod. Med hjälp av den här eminenta sidan  http://www.carinw.se/texter/svbarnvagnar.htm  artbestäms den till en AWN 752LS  från 1970.
                                 Jag pimpade den med en galonväska som låg i ett hörn.

              Bakom dassen står denna verkstad/garage i den älgflugebemängda snårskogen.
                                         Inte mycket här inne men några åkdon fanns det.
               Enda spåret av att någon ägt en bil, en SAAB-huv lutad mot väggen på baksidan.