Varför står min bil invid en skogsväg i Dalarna? Jo, det är inte vilken skogsväg som helst, denna är byggd av tyska soldater som var internerade här strax efter andra världskriget. Här låg Svarttjärnslägret, ett av de många interneringsläger för soldater som på ett eller annat sätt hamnat i Sverige under krigsåren. Platsen som inte fanns i rubriken syftar på att allt kring lägren var hemligstämplat långt efter att lägren avvecklats, lokalbefolkningen visste så klart om dem eftersom de fick jobb där, men resten av landets invånare var i stort sett ovetande.
Jag kommer inte att skriva så mycket om lägrets uppbyggnad och befolkning utan hänvisar till litteraturtipsen längst ner.
Norra garaget som skymtar på bilden ovan är den enda byggnad som ännu står upprätt. Taket håller på att ge sig så många vintrar till tål det nog inte.
Baracklägret byggdes upp innan vägen kom till, man släpade upp byggnadsmaterial med häst och släde. Som mest fanns ett tjugotal byggnader här, lägret var tänkt för 175 pers, men så många var aldrig här samtidigt. Numera syns inte ett spår av förläggningsbarackerna, men det ligger kvar en hel del skrot i skogen där de stod.
Detta är förrådskällaren och motorrummet, där generatorn och vattenpumpen stod. Ovanpå fanns vedbod och mera förråd.
Pumpslang. Man tog vatten från Svarttjärn som numera är en blötmyr som bara om våren kan uppvisa en liten vattenspegel.
På nyare kartor heter den Svartmyren.
Tillbaka in i skogen, här stod baracken som inrymde kök, matsal och samlingsrum.
Vedspisen är en Huskvarna/Norrahammar 727.
Lättare att se när man är på plats, men man kan ana kanterna som uppstod när man grävde ur och jämnade till en yta på sådär 20X40 m att använda som fotbollsplan.
Dasset är bara en brädhög.
En kulle med en grop....
...visar sig vara den hoprasade jordkällaren.
En hel del gropar inom området, i denna kan man se ett par plåtklädda rostiga elledningar sticka fram.
Om någon medföljande av någon konstig anledning inte skulle vara intresserad av lägerlämningarna finns det annat som kanske kan locka.
Dags att lämna, min bil står där södra garaget fanns.
Anslag på norra garagets dörr, boken finns i bokhandeln i Rättvik, och även på biblioteket där.
Boken som gjorde att jag åkte hit heter "Svenska koncentrationsläger i tredje rikets skugga" av Berglund/Sennerteg. I den finns massor av källhänvisningar för den som vill fördjupa sig i ämnet. Boken finns på de flesta större bibliotek och så klart i bokhandeln.
Senvåren 1945: Lägret byggs upp.
Juni 1945: De första internerna anländer, det är tyska desertörer som sysselsätts med att bygga vägen (med hjälp av AK-arbetare) och skogsarbete.
Hösten 1945 åker tyskarna hem och ersätts av ryssar, balter, polacker och flera andra nationaliteter.
Januari 1946 lämnar även dessa, lägret avvecklas och militären lämnar över det till kriminalvården.
Augusti 1946 anländer de första fångarna, det är småtjuvar, rattfyllerister mfl som avtjänar straff på 1-2 månader. Som mest finns ca 60 man här, de sysslar med skogsarbete. Hösten 1950 var skogen så uthuggen att det tog för lång tid att ta sig till och från hyggena, fångarna och barackerna flyttades till andra platser. Den sista baracken flyttades februari 1951 och Svarttjärnslägrets korta historia var över.
